De delar inte bara på speltiden inne på linjen utan Andreas Nilsson och Jesper Nielsen är också rumskamrater. Som ett gift gammal par, som blandar kärlek och bråk, tar de sig igenom landslagsperioderna. Här berättar de om såväl kiv och kärlek som hets och förlåtkramar. Och är det inte lite fint att de berättar att de älskar varandra när de släcker lampan för natten (i alla fall tills de inser vad de gömt i varandra sängar)?